Tilda

Just nu sitter jag djupt försjunken i ett hav av böcker om drottning Margareta, vilken järnlady hon var. Undertiden ligger kvällens fläskkarré i marinad, som borde ha varit färsk lax, men den var såklart slut på ica. Att sitta inlåst med ett pm en solig lördag är inte high life, men jag ska inte vara bitter.

Mitt gäng med appar! Använder nog SMHI, DN, Spel och Fotografi-mappen mest.

Jag har ett litet i-landsproblem som jag länge gått och dragit på. Det är nämligen så att när man har installerat i-tunes på sin förra dator och sen köper en ny dator, så vill nya i-tunes på den datorn synkronisera mobilen med datorn och då försvinner allt på mobilen och blir som oanvänd, kontakter, bilder, musik etc försvinner. En vänlig själ har dock hjälpt mig att klicka i olika bockar för att detta inte ska ske när jag sätter i kabeln och överför bilder. Nu skulle jag dock fasligt gärna vilja kunna överföra mina ljudfiler också utan att allt försvånner. Någon som ahr koll? Ska ringa tre idag och höra om de har någon klurig lösning. Nu ska jag åka upp till mamma och ta min vanliga spruta som är rätt försenad av olika orsaker.

Det värsta med att passa Garrepojken ett par dagar är när han åker, för då blir det så väldigt tomt och tyst! Det är inte längre någon som följer efter mig vart jag än går eller som buffar med huvudet för att få uppmärksamhet när jag sitter framför datorn för länge. Och ngen som kommer krypande när jag släcker lampan för att ligga på den lilla ullmattan bredvid min säng. Och framförallt, ingen som svassar runt i cirklar av lycka när jag kommer hem...

.

Sommaren har kommit även till Örebro Universitet även om den sista tentan eller pm:et inte är färdigt än. Men nästa vecka, då är i vilket fall jag klar, sen återser jag inte plugget på tre månader och då är garanterat inte de här träden lika vackra.

Igår fick jag ner i de här kartongerna! Årets första färskpotatis är alltid speciellt för mig. Ljuvligt gott med bara en klick smör till...

.

Idag har jag fått se det som Colin Nutley skildrar så bra, svensk landsbygd. Örebrokompaniet bjöd in till en dagsutflykt till utvalda ställen. Alla unika. Jag har tagit en massa bilder såklart och snappat upp många fina historier, men de får komma imorgon, nu är det dags för en hundpromenad. Garre är nämligen här och sällskapar med mig! Natt!

Nu har jag precis pillat i mig lite rester från gårdagens middag med fina Johanna och det är dags att vakna till efter helgen och börja förberda morgondagens seminarium om genusstrukturer under medeltiden. Jag har 300 sidor att läsa på engelska om Drottning Margareta, det kommer med andra ord bli en del skummande. Men nu är det inte långt kvar, tre seminarier och sen är den här terminen också i hamn! Innan dess kör vi lite 90-talsnostalgi:

.

Självklart var det ett par Manolo Blahnik som 'Bella Swan' bar i Twilight. I jämförelse finns det inga andra skor som är värda att kallas skor förutom Manolo Blahniks. Nu ska jag sluta dregla och återgå till min kompletteringsuppgift om afrika och kolonialism.

HÄR och HÄR kan man flukta lite mer...

Just nu blommar min spireahäck så intensivt så det ser nästan ut som att det ligger tung vit snö på grenarna! Det doftar dessutom himmelskt! - Förra veckan tog jag och Mor en vända på stan, efter mitt besök på usö. Vi såg bland annat världens finaste klänning, som jag ångrar att jag inte provade. Sen var vi inne och dreglade lite på INDA-interiör. Kartellstolen tyckte jag var finast såklart, och en ljus ullmatta. Kartellampan hade de inte hemma för tillfället. Kanske kanske den ska bli min efter sommaren, det är viktigt med belöningar har jag hört, men den här väskan skulle ju också vara belöning nog ;)

.

Jag har mycket att göra egentligen. Först borde jag städa överallt grundligt och sen skriva en kompletteringsuppgift och sen sätta mig och läsa några hundra sidor till måndagens seminarium, men jag är trött. Kanske jag ska ge mig själv paus till klockan sex!? :)

Jag kan inte se mig mätt på den här bilden som florerar på facebook. Kärleken mellan de här två grabbarna är total. Jag hoppas så att de är nerbäddade på något varmt och tryggt ställe just nu. Vi säger godnatt särskilt till dem ikväll tycker jag! ♥

En liten prinsesstårtbit hade inte varit fel just nu. Den här åt jag tyvärr upp förra veckan. Idag har det varit rätt segt att skriva hemtenta. Första dagen rullar man på adrenalinet att man faktiskt har hemtenta, sen blir även det hemtamt. Jag har dock skrivit klart allt nu. Nu ska jag låta mina sju sidor vila en timme och sen är det dags för korrekturläsning och inskickning till urkund.

Så här ambitiös var jag igår när jag skrev om Nigerias historia, avbockningslista med allt jag skulle skriva om!

Jag har blivit lite besatt av att hyra film på hemmakväll i Örebro. Jag tror att min svältföddhet kan ligga i min småstadsuppväxt, där nya filmer, egentligen inte alltid var så nya. Nyhetens behag är lömskt, därför höll jag mig till den nygamla hyllan förra veckan, för där får man låna fem filmer för en hundring och dessutom ha dem en vecka.

.

Welcome to the Rileys: Väldigt söt film som faktiskt också stannar kvar en stund, från 2010. Kristen Stewart har visat sig vara ett säkert kort som skådis och i kombination med Sopranos-James Gandolfini kan det knappast gå fel. Kristins karaktär Malory är föräldralös och jobbar som strippa på en lokal sylta, och in kommer James som den stora trygga Doug. Deras vägar korsas ytterligare en gång och Doug ser något i Malory som påminner om hans bortgångna dotter. Han vill rädda Malory, och mellan dem uppstår en fantatiskt söt men komplex fader-dotter-relation som man bara vill ha mer av. Hemma går dock Dougs fru och är paranoid och kvinnligt förkrossad efter deras dotters bortgång. Hon får enligt mig allt för mycket rampljus och speltid, som istället hade kunnat läggas på att förfina dragen i relationen mellan Malory och Doug. Fast att det ibland blir lite krystat och lite väl snabba svängar och kanske också ett lite för avhugget slut så är filmen inledningsvis fin. Den går i samma anda som Leon, som är en annan favorit hos mig, där den stora farliga yrkesmördaren lägger sin vinge över Matilda. Här är det istället den småborgerliga Doug som lägger sin vinge över trasiga Malory. Filmen hade dock vunnit på att dra ner på galleriet av  karaktärer, det är för många som upptar mycket tid och plats för att det här skulle bli en mer komplex och intressant rulle.

.

Burlesque: Det här är Moulin Rouge i en mer lättsam tappning! Även om jag har vuxit upp med Christina Agulera så har jag ingen speciell relation till henne, det visar sig dock att man inte behöver ha det. Hon är också där som skådespelare och inte som artist, Cher har dock lite svårare för att släppa artistrollen, då hon gör ett omotiverat solonummer mitt i filmen, men det kan man väl stå ut med. Burlesque från 2010 ligger också rätt i tiden och Dita von Teese känns fortfarande som ett stilideal. Agulera spelar den målmedvetna småstadstjejen Ali som söker sig till LA för att hitta lyckan. På innestället Burlesque lyckas hon till slut charma ägaren (Cher) och hon gör såklart succé som scenartist. I baren står den charmiga men fattiga killen som såklart blir kär i henne. Hennes raketkarriär gör dock att ställets rika stammis också får upp ögonen för henne, självklart väljer hon dock den goda, men konstnärligt vilsna bartendern och snipp snapp slut så var den sagan slut. Filmen är dock en explosion av exotiska scenkläder och nummer, och det är omöjligt att inte hänföras åt hur drömmar blir verklighet, om så bara för ett par timmar.

.

The kids are all right: Det här är en film som skriker politisk korrekthet. Ett lesbiskt par har skaffat två barn från en spemabank. Dessa barn växer upp och tar reda på vem deras biologiska far är och träffar honom. Han är charmig, spontan och lite lätt ovårdad och gör succé hos barnen. Han inleder även en relation med en av barnens mammor, vilket vänder upp och ner på familjelyckan, men mycket mer än så blir det inte...

.

Eat Pray Love: Boken bakom den här filmen verkar ha blivit en kioskvältare, som jag dock inte läst. Julia Roberts spelar huvudrollen, och utan henne hade jag förmodligen aldrig hyrt flmen. Jag tycker dock att hon är en skugga av sitt forna jag och hela Julia Roberts känns klyschig. Liz, som hon spelar är en framgångsrik kvinna som verkar ha allt, men ändå saknar något. Hon har nått en livskris, och ställer sig de stora frågorna i livet. Hon ger sig därför ut på en resa till Italien, Indien och Bali. I jakten på sig själv och meningn med livet möter hon god mat (matporr) i Italien och förskönade karaktärer som förmodligen mer är en västerländsk bild av Asien, än den korrekta. Det blir lite platt fall. Hollywood ska göra det de är bra på, att skildra de små frågorna i livet. Vill man söka svar efter stora frågor går man till Dramaten eller Roxy. Kanske konceptet hade blivit mer trovärdigt om man skildrat en kändis som Julia Roberts eller Richard Gere, som faktiskt i verklignheten sökt sig till den österländska kulturen för att få mer substans och eftertanke i sitt liv. Det här blir romantiserat österländskt, a la Indiska konceptbutiker som finns på varenda Drottninggata i Sverige.

.

Red Riding Hood: Ja, ni förstår, den klassiska sagan om rödluvan och vargen i ny tappning. Den här typen av sagofilm lever på människor som jag som inte kan se sig mätt på Twiligt och bara vill ha mer. Och det har därför kommit en löpeld av filmer, som aldrig överträffar orginalet. Men kan man som på denna films konvolut skriva att den är regisserad av samma kvinna som Twilight så luras vi alla in i de trolska skogarna. Vill man njuta av lite vackra miljöer och drömma sig bort till en romantiserad bild av europeisk medeltid så är det här rätt film. Det finns också en gnutta spänning och ett konspiratoriskt tema som ger filmen dess lilla innehåll. Annars är det mest vackert att beundra välsminkade ansikten, granar och "rödluvans" långa cape i kombination med en kärleshistoria, som såklart inte blir lika intensiv utan snarare mycket blek i jämförelse med Edward Cullen och Bella Swan.

Eftersom det inte händer så radikala grejer här, mer än att jag har skrivit klart fråga ett, vilket faktiskt kräver ett: hurra, så tänkte jag att vi kör en mini-vecohandling som ägde rum i fredags, just för att jag skulle sitta fjättrad vid datorn hela måndag och tisdag. Jag har inte börjat protein-boosta, det var bara extrapris på ägg, 15 för en tia, anskrämligt små var de dock. Mandelmassan var till bullarna jag bakade i helgen, som jag lovar att visa snart, så snart min mobilkapel/laddare dyker upp...

Kanske lite fånig film, men jag tror att jag kommer vilja se den ändå, mest för att "Twilight Bella" är med.

.

Idag är det hemtenta som gäller här hos mig. Klockan tolv publicerades den och jag har skrivit på rätt bra så nu har jag unnat mig lite lunch. Fråga 1 gör jag idag och 2:an imorgon, tolv på onsdag ska den lämnas in. Här är frågorna:

Fråga 1: Analysera orsakerna till de politiska och sociala strukturerna i Nigeria under efterkrigstiden. Förklara uppkomsten av olika strukturer och diskutera kolonialismens effekter.

 

Fråga 2: Diskutera utifrån Marks analys av den moderna världens ursprung hur olika ekonomiska och kulturella centra utvecklats respektive sett sin status förändras. Jämför framställningen i Marks med McKay, även t.ex. Falola & Heaton om det är tillämpbart.

En ny duschboll och en portmonä med prickigt foder för en ynka tia hittade jag på Lindex i fredags. Perfekt till sommaren och badstranden tänkte jag!

I måndags åt jag middag på Paulo's på Drottningg. här i Örebro. Tror att mina förväntningar var ganska höga på det här italienska haket men pizzorna var inga tiopoängare, snarare en 7.5, vilket är good enough, men ändå inte riktigt tillräckligt, då man kan få sig en bit godare mat för en hundring i stan. Pizzan var helt klart rätt så smaklös, då varken tomatsåsen, skinkan eller osten smakade något, det fattades lite sting. Och sen vdet inte jag vad jag tycker om uppskuren pizza, jag vill i alla fall ha en hel pizza, det ser snyggare ut! Men helt klart värt att dela en pizza innan en bio eller liknande bara för att få insupa atmospären och folket där, för folk verkar det alltid vara där.